Jag lever

Ja det gör jag. Vad har jag gjort dom senaste dagarna? För det första minns jag inte ens när jag skrev sist. I måndagskväll middagade jag, Kattis och Jennie, om jag redan sagt det ber jag om ursäkt. Vi åt gott och spelade spel och hade mysigt som bara vi kan, Sätrabrudarna! Niko kom hit i tisdagskväll vilket var mer än trevligt.

Igår tvättade jag, tvättade, tvättade och åter tvättade medan Niko sov. Vid 15 drog jag upp honom ur sängen för då var det dags för oss att dra ner på stan och inhandla de sista julklapparna. Det lagades god mat, kollades på bonde söker fru och vårt "favoritprogram" Tila Tequila, a shot at love II. Sen sov jag, eller ja efter ett tag. Jag skulle ju faktiskt till skolan.

Att gå upp 7.15 var inte roligt, speciellt inte när man har en Niko bredvid sig. Men det gick och jag kom till skolan tillsist. Där fick vi tillbaka våra hemtentor och våra åtgärdsprogram. Jag blev som vanligt chockad över mitt betyg då jag fick A, jag trodde helt enkelt jag skulle dö. Jag har aldrig fått så bra betyg som jag fått i denna kurs om det beror på intresse, tur eller nåt spelar ingen större roll, ett betyg är ett betyg. Jag tror att det är min älsk som ger mig tur! Dagen har fortsatt med rusta och willys. Jag och Niko har även gjort citrusmarmelad innehållande lime, citron, clementin och apelsiner. På lappen står det "Rebecca och Nikos citrusmarmelad - gjord med extra mycket kärlek". En bra julklapp till mor- och farföräldrar! Vi har tvättat ännu mer. Nikos öl hade läckt i hans väska, tur att Kattis hade tvätttid så vi kunde sno lite tid. Nu sitter vi här och tittar på Tila Tequila igen och njuter av vår sista kväll tillsammans på länge.

Imorrn åker jag som sagt var hem, vilket ändå känns bra. Hem till nära och kära. Allt börjar med en släktträff då mormor fyllt 70år och hela släkten kommer ner till älskade Västervik för att fira henne. Snart kommer även Mia ner så hon, jag och Nattis kan ha tanthäng :) Juldagen bjuder på träff med tjejorna för att sedan dra till Bryggaren! Även att jag ser fram emot det så vet jag att jag kommer sakna Niko så jädra mycket. Usch, jag vill inte ens tänka på det. Nä, nu ska jag kramas lite med darl!

Nästa gång jag skriver är jag i SMÅÅÅÅLAND!

Jag tycker om dig jättejättejättejättejättejättemycket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0