Tillägnat mina sätraflickor
Efter ett samtal med Jennie insåg jag att jag var tvungen att skriva lite mer än just "Hej" på detta inlägg. Jennie mådde inte bra och hade migrän därför skulle jag tillägna detta inlägg till henne. Men samma problem som jag hade när jag tillägnade ett inlägg till Fredrik så har jag svårt att hitta ord som bäst beskriver en sådan underbar människa. Jag måste säga att det är väldigt skönt att hittat en 87a som har lika svårt att hänga med när "de äldre" (Kattis och Fredrik :P )pratar om vissa saker som vi småttingar inte hört talas om ;) Men Jennie är en tjej som är en sådan varm och glad person som alltid får en glad. Hennes leende och skratt smittar av sig. Hon är även en sjukt bra partypolare :D Hon är så otroligt charmig som person och det är väldigt svårt att inte tycka om henne, jag tycker iaf om henne sjukt mycket. Hon är en sådan underbar person som förtjänar det allra bästa och den som lyckas fånga hennes hjärta kan skatta sig lycklig.
Efter att nu ha skrivit till två av dom som gör det värt att stanna kvar i Gävle så har vi ju fortfarande en viktig person kvar, min vapendragare och granne - Kattis. Jag vet inte vad jag skulle göra i Gävle utan dig. Jag tycker fortfarande det är sjukt coolt att vi träffades första dagen i skolan, kom bra överrens då och har följts åt. Båda hade valt att bli tidigarelärare med inriktning svenska och engelska och båda har nu valt specialpedagogik och båda har praktik på samma skola, är det inte sjukt så säg. Men jag är otroligt glad att det blivit så för jag vet inte hur det hade gått när jag varit deprimerad, haft hemlängtan eller bara haft tråkigt om inte du funnits ett samtal bort och nu även en trappa ner. Trots de 9 år som skiljer mellan oss så är vi ändå så lika och fungerar och tänker väldigt lika (med tanke på att vi oftast väljer samma uppsatsämne när det är frivilligt) vi slänger alltid våra kloka hjärnor ihop och resultatet blir ju alltid helt sjukt bra! Nä, Gävle utan "morsan" vore inte kul inte.
Efter att nu ha skrivit till två av dom som gör det värt att stanna kvar i Gävle så har vi ju fortfarande en viktig person kvar, min vapendragare och granne - Kattis. Jag vet inte vad jag skulle göra i Gävle utan dig. Jag tycker fortfarande det är sjukt coolt att vi träffades första dagen i skolan, kom bra överrens då och har följts åt. Båda hade valt att bli tidigarelärare med inriktning svenska och engelska och båda har nu valt specialpedagogik och båda har praktik på samma skola, är det inte sjukt så säg. Men jag är otroligt glad att det blivit så för jag vet inte hur det hade gått när jag varit deprimerad, haft hemlängtan eller bara haft tråkigt om inte du funnits ett samtal bort och nu även en trappa ner. Trots de 9 år som skiljer mellan oss så är vi ändå så lika och fungerar och tänker väldigt lika (med tanke på att vi oftast väljer samma uppsatsämne när det är frivilligt) vi slänger alltid våra kloka hjärnor ihop och resultatet blir ju alltid helt sjukt bra! Nä, Gävle utan "morsan" vore inte kul inte.
Kommentarer
Postat av: Kattis
Tack! Du är inte dålig du heller:D Vet inte heller vad jag skulle ha gjort utan dig.
Postat av: Freddoh
Du säger att du har svårt att beskriva det, jag tycker det framgår alldeles utmärkt i texten vad du tycker, snyggt skrivet Rebecca (K)
Trackback
